Bostadsmarknaden bromsar in i Sverige

bostadsmarknaden faller

Senaste tiden har bostadsmarknaden i Sverige börjat bromsa in. Experter hänvisar till det nya amorteringskravet och att bankerna blivit mer försiktiga med sina bolån. Att Donald Trump har blivit president har också börjat driva upp långräntorna. Det finns en risk för högre boräntor vilket gör att många köpare avvaktar utvecklingen innan man bestämmer sig för att ta nya lån.

Storstäderna brukar vara först med en prisnedgång eftersom trendbrotten syns först på de dyra objekten på bostadsmarknaden. Prisnedgångarna brukar sedan sippra ut till mindre städer och landsbygden. Enligt undersökningar så har svensken också blivit mindre optimistisk kring sin egen privatekonomi.

Regeringen sätter press på bankerna

Svenska regeringen har börjat sätta press på finansbranschen. Det finns förslag om att öka skatterna på personalen hos banker, liksom att öka skatten på bankernas vinster. Förutom detta har man sedan 2008 skärpt kapitalkraven på svenska banker. Det här gör att bankerna har svårare att tjäna pengar och gå med lönsamhet, därför blir man mer restriktiva med utlåning och man vill bara låna ut pengar till en hög ränta. I slutändan blir det bolånekunderna som får betala för skattehöjningarna i branschen.

Även komersiella fastighetsbolag ska beskattas hårdare genom högre skatter. Detta kommer också påverka bankerna eftersom fastighetsbolagen kommer bli försiktigare med lån på sina fastigheter.

”I slutändan blir det bolånekunderna som får betala för skattehöjningarna i branschen.”

Räntan på bolån kan bara bli högre

Eftersom reporäntan är historisk låg och är negativ så kan egentligen bara räntan bli dyrare från de här nivåerna. Tidigare har en trend med lägre räntor pressat upp bostadspriserna. Även skattesänkingar på fastigheter och ROT/RUT har bidragit positivt till boprisrally. Även ränteavdraget är gjort att det varit fördelaktigt att ha stora bolån eftersom du kan dra av kostnaderna mot inkomst av tjänst och kapital. Faktorer som drivit efterfrågan på bostäder i storstäderna:

  • Urbanisering, fler vill flytta till storstäderna
  • Tjänstesektorn tar över industrisektorn – fler jobb i städerna
  • Bostäder i storstäder anses som ”säkra placeringar”
  • Ökad invandring
  • Skattefördelar med dyra bostadsobjekt

Eftersom Riksbanken och centralbanker i världen stimulerar ekonomin med ökad penningmängd så bör det fortfarande finnas inflation i fastighetspriser. När det finns mer pengar i omlopp på minskar värdet på kontanter och efterfrågan på fasta tillgångar som mark och bostäder ökar. Priset på företag som genererar intäkter och vinster ökar också. Därför är det svårt att säga om det finns tillräckligt med anledningar till att priserna på bostäder verkligen ska gå ned.